vi var ute och käkade middag igår. jonatan åt vitvinsmusslor. han verkade lite avundsjuk på min delikata anka. men plötsligt bet han på någonting hårt. det var en riktig pärla!
Du reklamerade Tofuline jvaniljstrutar som saknade våffla . Det händer någon enstaka gång att strutmaskinen inte matar i våfflorna i folien utan glassen fylls direkt i folien. Maskinen kan även mata fram mer än ett folie åt gången om det hänger upp sig. Dessa strutar skall personalen givetvis sortera bort så att glassen ej kommer ut till kund. Tyvärr har vi missat detta vid det aktuella produktionstillfället. Vi arbetar aktivt för att producera en produkt med hög kvalitet och för att det som inträffat inte skall inträffa igen Vi beklagar det inträffade och bjuder på ny glass!
Det här har aldrig hänt mig förut. så jag är lite uppskakad. Jag kom på att jag inte ätit någon ordentlig middag idag, så jag gick till frysen för att kompensera med en smarrig glass - men när jag rev loss pappret kring glassen såg jag det. Det var bara glass i pappret. INGEN STRUT, ingen våffla. Den såg missbildad ut. Som en sköldpadda utan sitt skal. Jag tappade aptiten. Stella tyckte att jag skulle stämma glasstillverkaren. Det gjorde jag inte. De fick däremot ett klagomail där jag förklarade att jag ville bli rikligt kompenserad för mitt lidande.
Bilden är tagen utanför pappas dörr. Som ni ser har grannen skaffat en kruka med exakt likadana blommor. Detta har familjen Säfström skrattat gott åt. Det är ju roligt. Men idag när jag skulle gå in i lägenheten insåg jag vilken fin symmetri de två krukorna skapar! Jag tror att vi har underskattat grannens intention med denna komposition. Självklart vill han också ha blommor utanför sin dörr. vem vill inte ha det? Han tyckte kanske att det skulle se konstigt ut om han hade helt andra blommor, eftersom dörrarna är så nära varandra. Jag tycker faktiskt att det var väldigt smakfullt av honom att rätta in sig i ledet och matcha våra.
I morgon fyller världens bästa mamma 50 år och dagen till ära skrev Sydsvenskan en lång artikel om henne och hennes arbete kring bättre relationer på jobbet! Om ni inte orkar vänta tills tidningen kommer imorgon så finns artikeln att läsa här
Jag är mållös... I höstas fick jag en ny dator, eftersom min gamla (se bild) hade strulat jättemycket. Skärmen bara slocknade. Men när jag fick den nya datorn, började skärmen mirakulöst att fungera igen. Så då lånade jag ut den till min kära vän Jessica, som alltså har haft den sedan dess. Utan några som helst problem. Men igår tog jag hem den igen, för jag behövde en PC till min sommarkurs. Jag använde datorn några timmar igår, men imorsse INOM 24 TIMMAR i mina händer!!!! var skärmen åter helt bäcksvart när den startade. det är så sjukt så jag vet inte vad jag ska säga.
Jag håller på att packa ihop mina ägodelar inför flytten hem till Skåne! Hejdå fina 24 kvm på Atlasgatan 16, och tack pappa för lånet! Här har man alltså bott i tre år... Hittils har jag packat fyra ikeakassar med kläder. och då har jag inte kommit till tjocktröjorna och byxorna.. för att inte tala om jackorna.
Åh äntligen har jag fått tillbaka min gamla mobil! Erika gav mig ett batteri så nu fungerar den som den lilla pärlan den är! I love it! Men imorgon hoppas jag att jag fått en sprillans ny från reklamationen!
Jag var inne på The Phone House idag, för att se om de fått in en ny mobil från reklamationen. Det hade de inte. Följande konversation utspelades sedan: Killen i kassan (K): Har du fått ett sms? jag: Nej, jag har inte fått någon lånemobil, så jag har svårt att avgöra det. K: Okej. (kollar i datorn och finner att mobilen inte kommer att vara klar förrän om typ två veckor?!!) Jag: Men tjejen som jag pratade med sist sa att det bara skulle ta några dagar, ni skulle ju bara skicka en ny. Den är ju redan godkänd för reklamation. K: nej, de måste kolla om den är fuktskadad och så. För att se så att inte du har orsakat skadan själv. Jag: Men den har ju varit inne fyra gånger, det borde de väl ha upptäckt vid det här laget isåfall. K: så är det iallafall. jag: Ni kanske borde köpa in fler lånetelefoner, de har varit slut alla gånger jag har varit här. K: nej, vi har faktiskt 25 stycken.
JAHA! okej. ni har 25 stycken, vad kul för er. Men om de tar slut hela tiden kanske det är ett tecken på att det vore en bra idé att köpa in några till.
Idag tog min kusin Matilda studenten! Det var väldigt fint, delen där de klev på ett flak och dränkte varandra i öl i tre timmar förstod jag inte riktigt. För det första tog jag studenten i malmö, så för att lyckas köra runt i tre timmar hade vi fått cirkulera stan ungefär hundra varv, vilket verkar onödigt tjatigt. För de andra så hade vi inte råd att köpa sprit bara för att hälla ut den på varandra. Jag kände mig väldig gammal när jag kom på mig själv med att tänka "sådär gjorde vi inte på min tid, och måste de spela sådär högt?". Jag gick iallafall inte så långt att jag tog på mig öronproppar. Men jag ljuger om jag säger att det inte var lockande. Mormor hade ju med sig ett helt paket...
Jag var just på SATS vid St-Eriksbron och skulle gå på ett BodyPump-pass. Men det gick inte att vara i salen, det verkade som att grannarna målade taket för hela rummet stank lacknafta. Instruktören säger då "oj, det luktar verkligen, det har varit så här sedan i fredags. Det kan ju inte vara bra, ni får försöka att inte andas in så djupt idag". oookej. Då packade jag ihop mina grejer demonstrativt ljudligt och gick därifrån.
Ett fotomontage av takterassen på mitt nobelmusem, kolla in sulan på nobelpristagarens skor! haha. jag har faktiskt träffat honom en gång. På medicinska föreningens Luciabal 2007. Han fick en medalj på festen som han sedan måste ha tappat, för sedan hittade vi den och jag lämnade tillbaka den till honom, och fick en kram och ett stort tack! Hans livshistoria är för övrigt helt otrolig, den finns att läsa här: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/nobelpristagare-mot-alla-odds-1.701519 jag kom på att jag ju hade en bild på när vi träffade Mario! Astrid till vänster och jag till höger. Visst ser han lycklig ut, det var säkert för att han var glad att vi hade hittat hans medalj!
Jag va jättefin då men ni dissade mina kläder .. :( Mamma:
Jag kommenterade att din tröja var vänd ut och in och full med hål. Men det är ju ditt val, sötnos! Här har vi min mamma Charlotte och min lillasyster Stella, hon kom och tittade på en föreställning som Alexander, mammas man är producent för. Mamma lade upp bilden på facebook och skrev: Stella kom och representerade ungdomen. Varpå man kunde läsa åvanstående kommentarer.high five sista!
Den här LP-skivan köpte jag i Berlin. Victor tyckte att jag var knäpp som inte brydde mig om om bandet var bra eller inte, utan köpte den av den enkla anledningen att omslaget var så himla fint. Men det är ju det viktigaste om man nu inte ens har någon skivspelare att spela den på. Förresten kostade den bara 10 kr.
bla bla bla bla maja bla bla bla arkitektstudent bla bla bla bla bla shanghai bla bla bla bla teckningar bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bekräftelsehora bla bla bla bla gladmongo bla bla bla bla bla
Mamma:
Här har vi min mamma Charlotte och min lillasyster Stella, hon kom och tittade på en föreställning som Alexander, mammas man är producent för. Mamma lade upp bilden på facebook och skrev: Stella kom och representerade ungdomen. Varpå man kunde läsa åvanstående kommentarer. high five sista!